Om ensamhet
Många i samhället är utanför gemenskap och känner sig ensammare oftare än de vill vara. Men vad är egentligen ofrivillig ensamhet och hur påverkar den hälsan? Vem riskerar att bli ensam?
Vad är ofrivillig ensamhet?
Att känna sig ensam är vanligare än man tror, och det händer de allra flesta någon gång i livet. Ensamhet kan komma i många olika former och kan vara både frivillig och ofrivillig. Ensamhet behöver nödvändigtvis inte vara något negativt. Ibland behöver vi vara ensamma för att få tid att fundera och återhämta oss. Vi är alla olika, och har olika sociala behov. Vissa har många sociala kontakter och upplever ändå ensamhet, medan andra har få sociala kontakter och inte upplever ensamhet. Det är skillnad på att vara ensam när man vill och väljer att vara det och att vara ofrivilligt ensam. En vanlig definition av ofrivillig ensamhet är ”Ensamhet utgörs av en skillnad mellan en persons behov av och den faktiska nivån av sociala relationer”.
Våra sociala relationer fyller olika behov
För att vi ska vara nöjda och må bra behöver vi sociala relationer. De fyller lite olika behov för oss. Social gemenskap handlar i mångt och mycket om vårt behov av att känna oss förstådda, att känna att vi har ett värde, att känna oss älskade, att uppleva närhet och att ha kul tillsammans. Att få hjälpa andra och att lära av och med andra. Men när man besväras av ofrivillig ensamhet så handlar det alltså om att de sociala relationerna inte fyller de behov man har.
Praktiska behov Vi behöver någon eller några att ta hjälp av när vi behöver praktisk hjälp.
Känslomässiga behov– Vi behöver någon eller några att vända oss till när vi behöver känslomässigt stöd. En eller några nära relationer som vi känner att vi kan prata med om vad som helst.
Sociala behov – Vi behöver också någon eller några att göra aktiviteter tillsammans med. Det går såklart att göra saker på egen hand, men de flesta av oss föredrar nog att ha sällskap på teatern, promenaden eller semesterresan.
Behov av syfte och mening – Vi behöver något som ger vårt liv mening och mål och vi behöver förstå oss själva och våra känslor. Dessa tankar och känslor kommer ofta i en livskris till exempel när vi, har förlorat någon nära, blivit allvarligt sjuka eller är nära livets slut.
De fyller lite olika behov för oss.
Praktiskt – Vi behöver någon eller några att ta hjälp av när vi behöver praktisk hjälp.
Känslomässigt – Vi behöver någon eller några att vända oss till när vi behöver känslomässigt stöd. En eller några nära relationer som vi känner att vi kan prata med om vad som helst.
Socialt – Vi behöver också någon eller några att göra aktiviteter tillsammans med. Det går såklart att göra saker på egen hand, men de flesta av oss föredrar nog att ha sällskap på teatern, promenaden eller semesterresan.
Det finns också en form av ensamhet, existentiell ensamhet, som handlar om att det bara är jag som lever just mitt liv och att det finns vissa saker som ingen annan kan bära åt mig. De här tankarna och känslorna kommer ofta i en kris till exempel när vi funderar över vem vi är, har förlorat någon nära, blivit allvarligt sjuk eller är nära livets slut.
Vi är designade för att vara tillsammans
Gemenskap är grundläggande för människan och har varit så sedan väldigt lång tid tillbaka. Kroppen belönar oss när vi är sociala och umgås med andra. Då sjunker blodtrycket och halten hormoner i blodet som får oss att må bra höjs. Syftet med att kroppen belönar oss när vi är sociala och interagerar med varandra är att det är det som har gjort att vi har överlevt genom historien. Vi klarar oss bättre om vi håller ihop. Social samvaro är en viktig del av att minska stress och känna lugn och glädje.
Även vid ett kort samtal med kassörskan i butiken eller med medresenären på busshållplatsen så höjs vår nivå av våra ”må-bra-hormoner”. Du behöver alltså inte ha långa, djupa samtal för att förbättra din hälsa utan kan börja i det lilla.
När vi tänker att vi ska göra en positiv förändring i livet för vår hälsa tänker vi nog oftast på att vi ska se till att äta nyttigt och att motionera. Tänk om det var lika självklart för oss att bygga och vårda sociala relationer!
Ensam är inte stark
Kroppens varningssystem: Det finns en baksida av att vi är designade för att vara tillsammans. Den uppstår när vi är ensamma oftare än vi skulle önska och kan bli riktigt farlig för oss om den håller i sig en längre tid.
När vi är ofrivilligt ensamma startar kroppens varningssystem, det sympatiska nervsystemet. Det stressar oss genom att höja blodtrycket. Kroppens syfte är att få dig att söka dig till en grupp, men det är inte alltid så lätt i vårt moderna samhälle.
Om den lågintensiva stressen håller i sig en längre tid ökar risken kraftigt att drabbas av kognitiva nedsättningar som demens, hjärt- och kärlsjukdomar som stroke. Även den psykiska hälsan kan påverkas i form av till exempel ångest och depression.
Kroppens varningssystem påverkar oss också att bli mera misstänksamma mot omgivningen vilket inte är så bra när du är i en situation där du behöver ha tillit till att andra människor vill dig väl när du ska ta nya sociala kontakter för att bryta din ensamhet.
Fysisk smärta: Den del av hjärnan som styr att du blir stressad är samma del som aktiverar smärta i kroppen. Ensamhet kan alltså leda till diffusa smärtor i din kropp.
Stora hälsorisker: När man jämför ofrivillig ensamhet med andra hälsorisker som vi alla känner till; fetma, stillasittande, hög alkoholkonsumtion eller rökning, är faktiskt ensamhet lika farligt eller farligare.
Uttrycket en olycka kommer sällan ensam kan illustrera att många hälsorisker ofta går hand i hand. Om du är ensam kanske du tröstar dig med mat, alkohol eller tobak och du kanske tar dig ut mer sällan vilket leder till att du rör mindre på dig.
Även den psykiska hälsan påverkas negativt. Risken att drabbas av depression ökar. Det finns studier som visar ett samband mellan ofrivillig ensamhet och självmordstankar.
Detsamma gäller för hjärt- och kärlsjukdomar, t ex stroke. Även den psykiska hälsan påverkas med ökad risk för depression, ångest och i förlängningen risk för självmord. Effekterna på hälsan är så allvarliga att man ser samband med förtida död. Denna stress är en del av kroppens varningssystem och gör också att vi blir misstänksamma och upplever omvärlden och andra människor som mer hotfulla vilket blir till en ond cirkel när man vill försöka komma in i en gemenskap. När man jämför ensamhet med andra saker som är negativa för hälsan som t ex rökning, hög alkoholkonsumtion, fetma, fysisk inaktivitet osv är ensamhet faktiskt värre. Värre än att t ex röka 15 cigaretter om dagen.
Ensamhet kan uppstå i livsövergångar
Statistiken visar att ofrivillig ensamhet finns i alla åldrar och grupper i samhället. Vem som helst av oss kan bli ensam, men det finns situationer genom livet då risken ökar, t ex vid livsövergångar.
Livsövergångar är perioder i livet då människor genomgår större förändringar. Det kan vara allt ifrån att man flyttar till en ny stad, ett nytt land, slutar skolan, går i pension eller bryter med en partner.
Under livsövergångar kan man stöta på olika hinder och utmaningar som gör att man måste anpassa sig till en ny livssituation. En del upplever att förändringarna påverkar deras sociala umgänge negativt.
Det kan vara bra att veta detta för att man själv ska kunna vara medveten om riskerna och kunna förebygga att man hamnar där vid en livsförändring och för att veta att detta är något vanligt som drabbar många.
Ensamhet kan uppstå vid förlust av det sociala umgänget, till exempel när man går i pension eller förlorar jobbet. Det kan även uppstå i kriser, som när man mister en livspartner eller blir sjuk och har problem att leva sitt liv som förut. Det kan också uppstå livsförändringar som gör att man vill välja bort sina tidigare sociala kontakter, som till exempel när man tar sig ur ett beroende, ett dåligt förhållande eller andra destruktiva livssituationer, och vill hitta ett nytt socialt nätverk.
Hur ska man göra för att inte hamna i ensamhet?
När det gäller andra hälsorisker känner de flesta till vilka val de borde göra som att äta nyttigt, motionera, inte röka eller dricka mycket alkohol osv. Men vad kan man göra för att undvika att hamna i ofrivillig ensamhet?
Ett första steg är såklart att alla blir medvetna om hur farligt det är för hälsan att vara ofrivilligt ensam. När man är medveten om risken är chansen större att man gör något för att undvika den. I vissa situationer i livet är risken större, som när man flyttar, separerar, blir arbetslös eller sjukskriven en längre tid, går i pension osv. Att göra en plan för aktiviteter som kan leda till att behålla eller skaffa nya sociala relationer är kanske lika viktigt som mycket annat man tvingar sig att göra när livet vänts lite upp och ned som det kan göra i livsövergångar. Det finns många frågor som är värda att fundera över kring behovet av sociala relationer.
Hur viktiga är de sociala relationerna för mig? Hur ser mitt behov ut? Saknar jag en eller flera nära vänner att dela förtroenden med eller saknar jag vänner att umgås och göra saker tillsammans med. Eller kanske både och?
Finns det personer runt mig, t ex nära anhöriga, som är oroliga för att jag är ensam för mycket. Hur gör jag för att de ska bli ett stöd för mig i min önskan att utöka mitt sociala nätverk så att jag inte hamnar i att försöka dölja min ensamhet för att minska deras oro?
Hur tänker jag kring min egen förmåga att behålla eller skapa nya sociala relationer? Kanske ser jag inte mig själv som bra på att hantera situationer där jag möter nya människor som skulle kunna leda till nya sociala sammanhang. Kanske känner jag att den där balansen mellan att ta initiativ till att träffa de sociala kontakter jag redan har inte är helt enkel. Det är inte roligt när man känner att man alltid är den som måste driva på om något ska bli av. Går det att prata om den känslan? Finns det sätt jag kan träna mig för att jag ska bli mer bekväm i situationer där jag möter nya människor? Då kanske jag skulle välja att göra det oftare.
När man står inför, eller nyligen hamnat i, en ny situation i livet kan det vara bra att tänka till kring sina sociala relationer. Det är lätt att underskatta hur snabbt man tappar självförtroende och förmåga att t ex småprata när man inte tränar den. Man kan dessutom bli misstänksam mot andra människor i en situation där man behöver ha tillit till andra. Då kan man behöva göra en plan för sig själv t ex om att träna på småprat eller att påminna sig om att de flesta människor ändå vill en väl. Om man känner att man lätt fastnar i egna grubblerier kan ett förslag vara att delta i en självhjälpsgrupp, t ex på temat vänskap. Då får man dels formulera tankarna för sig själv och dels lyssna på andras tankar.
Vi tar bort myterna!
Helpers High
Kroppen belönar oss särskilt mycket när vi osjälviskt hjälper någon annan.
Kanske har du själv känt detta i någon situation där du varit snäll och hjälpt en medmänniska? Att göra det ger oss en känsla av euforisk upprymdhet och ökad energi som följs av en känsla av lugn. Studier visar att du till och med i efterhand kan få positiva hälsoeffekter genom att bara tänka tillbaka på det som hände när du gjorde något för någon annan. Det är för att ”må-bra hormoner” frisätts och gör dig lite ”hög”!
Att uppmuntra människor att göra bra saker för andra är ett sätt att bidra till att de mår bra och uppnår personlig lycka.